Natten va ju inget vidare kan jag ju inte säga. Vaknade någon gång innan halv 4 utav en dröm och kände att jag behöve gå på toa låg och kollade på Caspian en stund när jag märkte att magen inte rörde sig som den skulle. Satte en hand på och märkte att han inte andades (eller så andades han väldigt ytligt) Fick panik och väckte Tim och när Tim lägger handen på andas han. Han hade nte ändrat någon färg och verkade inte heller må dåligt. Och eftersom dom sa till oss på neonatal när vi låg där att det händer hela tiden att dom får andningsuppehåll det får vuxna oxå så ringde vi inte. Men jag kunde inte somna om, låg vaken och bara stirrade på Caspian. På morgonen ringde jag till bvc och berättade för jag kände att jag ändå ville vara på den säkra sidan. Hon sa att det är sånt som händer men att jag kunde ringa till barn och höra vad dom tyckte. Så Tim gjorde det, fick en tid vid 13.30
Sara kom på morgonen med frukost och tur va väl det, för jag va helt knäckt efter natten och kände verkligen för att ha någon att prata med om detta.
Mamma följde med tim och oss till barn där dom mätte syret som låg som det skulle på 99%, hjärta och lungor lät oxå jätte bra så dom sa att antingen andades han ytligt eller så va det ett andningsuppehåll men att det inte va någon fara. Men va spelar det för roll, man har ändå tankarna i huvudet tänk om han hade kunnat dö. Fick höra för ett tag sedan om en 4 åring som fick andningsuppehåll när han sov och dog. Finns ju vuxna som oxå gör det så man känner ju sig orolig och rädd. Dom tog ett rs prov som dom skulle ha ringt efter 1 timme och berättat prov svaret i fall vi behövde komma in eller inte, men dom har inte fått svaren än säger dom när vi har ringt 2 gånger nu. Blir sur, sånt är ju faktiskt allvarligt och man vill ju ha svaren så snabbt som möjligt!
Hemma har det blivit ut och gå, sen fick vi oväntat besök av timmy och johan. Snart blir det film. Kommer nog inte bli så mkt sömn för mig i natt, kommer bara ligga och titta på Caspian. Som jag nästan har gjort i 3 månaders tid, nu hade det börjat lägga sig och jag började känna mig säker, men det är jag inte längre!